Abstract Ett examensarbete om verksamma pedagogers syn på pedagogisk handledning i förskolan. Syftet med arbetet är att ge en inblick i pedagogers uppfattningar om pedagogisk handledning samt få en indikation på om och i så fall hur förskollärarens uppfattningar liknar eller skiljer sig från specialpedagogens uppfattningar i frågan om fenomenet pedagogisk handledning. Studien består av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserats med fenomenografisk ansats. Intervjuerna har handlat om fenomenet pedagogisk handledning. Resultatet visar på fyra aspekter av förståelsen för fenomenet pedagogisk handledning: ? syftet med pedagogisk handledningen ? förutsättningarna för pedagogisk handledning ? svårigheter vid pedagogisk handledning ? förutfattade meningar om pedagogisk handledning I jämförelsen av förskollärarens och specialpedagogens uppfattningar så är tankarna mer individuella och inte professions bundna under syftet med och förutsättningarna för pedagogisk handledning.

Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt förskollärare anser att de använder pedagogisk dokumentation i förskolans vardagliga verksamhet. Studien är kvalitativ och tio förskollärare från två förskolor intervjuades. Resultaten från intervjuerna var att pedagogisk dokumentation används för att synliggöra barnens lärande i förskolan. Förskollärarna beskrev att de kände sig trygga och professionella av att använda pedagogisk dokumentation. Barnen beskrevs av förskollärarna bli avcheckade med hjälp av pedagogisk dokumentation.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur några pedagoger ser på pedagogisk dokumentation, vad de anser krävs för att en dokumentation ska bli pedagogisk och på vilket sätt de anser att pedagogisk dokumentation kan påverka/utveckla verksamheten i förskolan. Som metod har vi använt oss av en enkätundersökning som har genomförts med tolv pedagoger från olika förskolor. Det vi har kommit fram till i vårt resultat är att pedagogisk dokumentation som arbetssätt innebär att pedagogerna får en möjlighet att förstå läroprocesser och fånga barnens utveckling. Samtidigt är det ett sätt att visa på den verksamhet som bedrivs för föräldrarna och andra intresserade. Kommunikationen och reflektionen kring dokumentationen, leder vidare till utforskande och utveckling såväl för barnet som för pedagogen.

SyfteSyftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollärare använder sig av pedagogisk dokumentation i förskolan samt vad de har för syfte med den pedagogiska dokumentationen.För att uppnå syftet med uppsatsen användes två frågeställningar, Hur arbetar fyra förskollärare med pedagogisk dokumentation och Varför och för vems skull används pedagogisk dokumentation?MetodEn metod i form av ostrukturerade intervjufrågor användes. Totalt intervjuades fyra kvinnliga förskollärare som varit verksamma inom förskolan mellan 5 och 29 år.ResultatSamtliga förskollärare använde sig av pedagogisk dokumentation, men med olika tillvägagångssätt. Den vanligast förekommande dokumentationsformen var enligt portfoliometoden, även där med olika tillvägagångssätt.Beträffande varför och för vems skull förskollärarna använde sig av pedagogisk dokumentation varierade svaren. Två av förskollärarna ansåg att det i första hand var för barnen skull och de andra två tyckte att den pedagogiska dokumentationen var till för pedagogerna i första hand.Nyckelbegrepp: pedagogisk dokumentation, portfolio, förskola, förskollärare.

I denna C-uppsats problematiseras huruvida pedagogisk dokumentation används för att utveckla demokrati i förskolan. Syftet är att studera pedagogisk dokumentation som medel för att skapa inflytande för barn i förskolan. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och den metod som har använts är av kvalitativ art. Resultatet vi fått fram redogör därför inte för en absolut sanning utan för de två intervjuade pedagogernas erfarenheter och vår tolkning av dessa. Informanterna är två pedagoger som arbetar med pedagogisk dokumentation i sin profession.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur en dokumentation i förskolan blir pedagogisk och hur verksamma pedagoger definierar pedagogisk dokumentation. Likaså har det undersökts om det finns något som hindrar pedagoger till att arbeta med pedagogisk dokumentation. En ökad förståelse och en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation sågs också som ett centralt syfte. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av nio verksamma pedagoger. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med en hermeneutisk utgångspunkt.

Den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) uppmanar förskollärare och arbetslag att dokumentera för att utvärdera förskolans kvalitet, så kallad pedagogisk dokumentation. Mitt syfte med denna C-uppsats är att beskriva hur pedagoger uppfattar arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Jag delade upp syftet i två frågeställningar som sökte svar på vad pedagogerna anser ska dokumenteras och för vem, samt vad pedagogerna anser att syftet med pedagogisk dokumentation är. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats. Jag använde mig av intervjuer som informationsinhämtande metod för att få ta del av pedagogernas erfarenheter och tankar.

Syftet med studien var att beskriva hur pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentation med stöd av IKT vid synliggörandet av barns lärande. Forskningsfrågorna som ingick i studien var Hur synliggörs barns lärande? Hur används IKT i arbetet med pedagogisk dokumentation? och Vilken inverkan på barn och pedagoger har kombinationen pedagogisk dokumentation och IKT? I bakgrunden redovisas bland annat hur pedagogisk dokumentation med stöd av IKT kan användas. Studien har den sociokulturella teorin där valet inte står mellan huruvida människor lär sig något eller inte, utan fokus ligger på vad de lär sig av situationer de ingår i. I min undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar aktivt med att integrera datorn och andra digitala verktyg med den pedagogiska dokumentationen.

Den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) har kompletterat ett avsnitt om uppföljning, utvärdering och utveckling till läroplanen. Det innebär att varje barns utveckling samt förskolans verksamhet ska dokumenteras, följas upp och utvecklas. Syftet med denna studie är att beskriva hur förskollärare uppfattar och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har använt oss av litteratur och en kvalitativ forskningsansats, vi intervjuade fem pedagoger som alla är verksamma inom förskolans verksamhet. Resultatet visar att alla pedagoger ser pedagogisk dokumentation som något positivt och att arbetet med pedagogisk dokumentation främjar deras arbete i verksamheten på många olika sätt.

Studien syftar till att undersöka hur pedagogisk dokumentation skapas och vad det innebär för lärande för barn och pedagoger. Ett yttligare syfte är att se vilka arbetsmetoder som finns och om det finns någon problematik med pedagogisk dokumentation i förskolan..

Vårt syfte med arbetet är att undersöka pedagogers inställning till pedagogisk dokumentation som förhållningssätt och som verktyg för barns och pedagogers lärande. Med hjälp av intervjuer och en observation på två olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor har vi fått svar på hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation, hur pedagogisk dokumentation kan bidra till utvecklingen av barns och pedagogers lärande samt hur pedagogisk dokumentation påverkar pedagogers förhållningssätt. Resultatet visar att informanter i vår undersökning främst använder sig av pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att hjälpa barn att se och utveckla sitt eget lärande. Man kan tolka resultatet som att det förekommer nackdelar med detta arbetssätt som främst handlar om tiden. Undersökningen visar att pedagogerna har påbörjat en process i arbetet med pedagogisk dokumentation, men att de inte ännu utnyttjar alla användningsområden som pedagogisk dokumentation som verktyg erbjuder.

BAKGRUND:Denna studie behandlar begreppet pedagogisk dokumentation, och hur detta används iförskolor. Enligt vår uppfattning är dokumentation ett av det verktyg som finns för att följaupp varje individ och samtidigt reflektera över sin egen yrkesroll. Valet av ämne bestämdespå grund av vårt intresse för pedagogisk dokumentation.SYFTE:Syftet med detta forskningsarbete är att undersöka och analysera pedagogisk dokumentationpå tre förskolor, om när och hur den används, samt vad pedagogerna uttrycker för primärtsyfte med pedagogisk dokumentation.METOD:Studien är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och är en kvalitativ studie sombaseras på intervjuer med tre pedagoger och tre pedagogers self-reports samt observationerfrån tre olika förskolor.RESULTAT:Studien visar på att pedagogerna ser pedagogisk dokumentation som ett verktyg att se tillbakapå det som har hänt, samt att visa nuet. De menar även att man genom pedagogiskdokumentation kan få syn på helheten i verksamheten. Vi kan vidare tolka resultatet som attdet förekommer nackdelar med detta sätt att arbeta, främst handlar det om tidsaspekten..

Efter att den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö98/10, trätt i kraft har kravet på pedagogisk dokumentation i förskolan ökat. Denna studie undersöker förskollärares tankar om, och arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan, med fokus på de didaktiska frågorna vad, hur och varför? Resultatet visar på en övervägande positiv syn hos förskollärare. Även negativa aspekter så som tidsbrist, kompetensbrist samt olika synsätt på vad den pedagogiska dokumentationen är har framkommit i undersökningen..

Problemformuleringen som ligger till grund för studien är följande: Hur uppfattar förskollärare vad pedagogisk dokumentation är? Syftet med studien är att få en inblick i hur verksamma förskollärare uppfattar samt arbetar med pedagogisk dokumentation. Genom detta skapas möjligheter till att se pedagogisk dokumentation ur ett annat perspektiv som kan bidra till nya insikter och kunskaper om pedagogisk dokumentation som en integrerad del i arbetet som förskollärare. Det sociokulturella perspektivet har präglat arbetssättet med pedagogisk dokumentation vilket innebär att lärande och utveckling sker i olika sociala sammanhang dock har även det konstruktivistiska samt pragmatiska perspektiven påverkat arbetssättet kring pedagogisk dokumentation. Syftet med den pedagogiska dokumentationen är att synliggöra barns och pedagogers utveckling och lärande som sker i verksamheten är något som många litteratörer anser.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation ute i verksamheten. Vad och varför dokumenterar pedagogerna? Vad ser pedagogerna för möjligheter respektive hinder med pedagogisk dokumentation som verktyg? och även hur barnen involveras i detta arbete. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar. Svaren har sedan analyserats med hjälp av relevant litteratur.